Betalningsvillkor på faktura, en komplett guide för företagare

Betalningsvillkor är överenskommelsen mellan säljare och köpare om hur lång tid köparen har på sig att betala en faktura. Det vanligaste villkoret i Sverige är 30 dagar netto, vilket betyder att hela beloppet ska vara betalt inom 30 dagar från fakturadatumet. Det är standard i de flesta B2B-relationer, men långt ifrån det enda alternativet.

Många tänker inte på betalningsvillkoren förrän det uppstår ett problem: en kund som betalar för sent, en växande hög med obetalda fakturor eller ett kassaflödesgap som hotar löneutbetalningar. Då blir det tydligt hur stor inverkan villkoren har på hela verksamheten. I den här guiden går vi igenom vad lagen säger, vilka villkor du kan sätta, vad som händer när kunden inte betalar och hur fakturaköp kan hjälpa när betalningsvillkoren skapar likviditetsproblem.

Vad innebär betalningsvillkor?

Betalningsvillkoren på en faktura anger hur och när betalning ska ske. Det vanligaste formatet är ”X dagar netto”, vilket betyder att hela fakturabeloppet ska betalas inom det angivna antalet dagar från fakturadatumet. Villkoren bör framgå av fakturan, och allra helst avtalas innan arbetet påbörjas.

De vanligaste betalningsvillkoren i Sverige är 10, 15, 20 och 30 dagar netto. I vissa branscher, som bygg och bemanning, är 60 eller till och med 90 dagar vanligt. Det innebär att du som leverantör kan behöva vänta i tre månader på betalning för arbete som redan är utfört.

Det är viktigt att skilja på fakturadatum och leveransdatum. Betalningsvillkoret räknas normalt från fakturadatumet, inte från den dag du levererade. Fakturerar du sent förskjuter du alltså din egen betalningstid. En liten men viktig detalj som många missar.

Vad säger lagen om betalningsvillkor?

Sverige har lagstiftning som skyddar företag mot orimligt långa betalningstider. De två viktigaste lagarna att känna till är lagen om åtgärder mot förseningar av betalningar och räntelagen.

Lag (2013:56) om åtgärder mot förseningar av betalningar

Sedan 2013 finns en lag som begränsar betalningstiden mellan företag. Huvudregeln är att betalningstiden inte får överstiga 30 dagar, om inte parterna uttryckligen avtalar om annat. Med ett uttryckligt avtal kan tiden förlängas, men den får inte vara grovt oskälig mot borgenären. Lagen skyddar små och medelstora företag från att stora beställare driver fram orimligt långa betalningstider. Du kan läsa lagtexten i sin helhet hos Sveriges riksdag.

I praktiken innebär lagen att om du inte har ett uttryckligt avtal som säger annat, så gäller 30 dagars betalningstid automatiskt. Det ger dig som leverantör ett starkt skydd, särskilt mot större bolag.

Räntelagen (1975:635)

Om din kund betalar efter förfallodagen har du enligt räntelagen rätt att ta ut dröjsmålsränta. Räntan beräknas som Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Andra halvåret 2026 är referensräntan 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10 procent per år. Du behöver inte ha avtalat om det i förväg, rätten följer direkt av lagen. Referensräntan fastställs den 1 januari och den 1 juli, så kontrollera nivån efter halvårsskiftet.

Utöver dröjsmålsräntan har du rätt att ta ut en fast förseningsersättning på 450 kronor per försenad faktura mellan företag. Den ska kompensera för de administrativa kostnader en sen betalning orsakar. Många känner inte till den, men den kan göra skillnad om du har flera sena betalare.

Vilka betalningsvillkor kan du sätta?

Du har stor frihet att bestämma dina betalningsvillkor, så länge köparen accepterar dem. Det handlar om att balansera ditt eget kassaflöde mot villkor som fungerar för kunden.

10 dagar netto används ofta vid akuta leveranser eller i branscher med snabb omsättning. Det ger dig pengarna snabbt men kan upplevas som kort. 15 dagar netto är en kompromiss som blivit vanligare, särskilt bland mindre företag.

20 dagar netto har vuxit som mellanting. 30 dagar netto är och förblir standarden i svenska B2B-affärer. Längre villkor på 60 till 90 dagar förekommer i bygg, bemanning och konsult. De ger kunden mer tid, men innebär att du binder kapital under en lång period.

En viktig insikt: kortare betalningsvillkor förbättrar ditt kassaflöde men kan skapa friktion i kundrelationen. I stället för att pressa kunden på kortare tid kan det vara klokare att behålla 30 dagars villkor och använda fakturaköp för att få betalt direkt.

Så påverkar betalningsvillkoren ditt kassaflöde

Sambandet mellan betalningsvillkor och kassaflöde är direkt. Fakturerar du med 30 dagars villkor landar pengarna som bäst på ditt konto en månad efter att arbetet är utfört. Under tiden har du löner att betala, material att köpa in och hyra som förfaller. Gapet mellan kostnader och inbetalningar är en av de vanligaste orsakerna till likviditetsproblem i svenska småföretag.

Paradoxen är att tillväxt ofta förvärrar problemet. Fler uppdrag innebär fler utlagda kostnader, men inbetalningarna dröjer. Du kan vara lönsam på papperet och ändå inte ha råd att betala nästa månadslön. Det känner många växande bemanningsföretag, byggbolag och konsultfirmor igen.

Det är här fakturaköp blir relevant. I stället för att vänta 30, 60 eller 90 dagar kan du sälja fakturan och få pengarna direkt, med målet inom 24 timmar. Du slipper gapet och kan fokusera på att driva verksamheten. Via Finansias app hanterar du det direkt från mobilen.

Tänk så här: du har fakturerat 200 000 kronor med 60 dagars villkor. Under tiden ska löner, material och hyra betalas. I stället för att ta ett dyrt korttidslån eller pressa leverantörer kan du sälja fakturorna och få pengarna direkt.

Vad händer om kunden inte betalar i tid?

Även med tydliga villkor händer det att kunder betalar för sent. Det kan bero på slarv, tillfälliga likviditetsproblem eller betalningsovilja. Oavsett orsak är det viktigt att ha en tydlig process.

1. Skicka en betalningspåminnelse

Vänta några dagar efter förfallodagen och skicka sedan en vänlig men tydlig påminnelse. Ofta handlar det om ett rent misstag. Har ni avtalat om det har du rätt att ta ut en påminnelseavgift på 60 kronor, men många avstår första gången för att bevara relationen. Tonen spelar roll: var saklig, inte anklagande.

2. Skicka inkassokrav

Om påminnelsen inte hjälper är nästa steg ett formellt inkassokrav. Du kan göra det själv eller anlita ett kravhanteringsbolag. Hos Finansia ingår professionell kravhantering som en del av tjänsten, så att du slipper hantera den obekväma dialogen själv. Inkassokravet omfattar det ursprungliga beloppet, eventuell dröjsmålsränta och förseningsersättning, samt en betalningsfrist om minst åtta dagar.

3. Ansök hos Kronofogden

Om kunden fortfarande inte betalar kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Ansökningsavgiften är 300 kronor. I många fall räcker det att kunden får brevet från Kronofogden för att betalning ska ske.

Så sätter du betalningsvillkor i praktiken

Var tydlig från början. Skriv in betalningsvillkoren i ditt avtal eller din offert innan arbetet påbörjas, och ange dem sedan på varje faktura tillsammans med förfallodatum och information om dröjsmålsränta. Läs mer om vad en faktura ska innehålla.

Följ upp direkt vid försenad betalning. Ju längre du väntar, desto svårare blir det att driva in pengarna. Skapa en rutin: dag 1 efter förfallodag, påminnelse. Dag 14, andra påminnelsen. Dag 30, inkassokrav.

Du kan också erbjuda kassarabatt för snabb betalning, till exempel 2 procent vid betalning inom 10 dagar. Ett annat alternativ är att använda fakturaköp för att få betalt direkt oavsett vilka villkor kunden har.

Betalningsvillkor och factoring, hur hänger det ihop?

Långa betalningsvillkor är den vanligaste anledningen till att företagare vänder sig till factoring. I stället för att vänta 30, 60 eller 90 dagar säljer du fakturan och får pengarna direkt. Det finns två huvudupplägg, och skillnaden handlar om vem som bär kreditrisken om din kund inte betalar.

Vid fakturaköp med regress, som också kallas fakturabelåning, överlåter du fakturan till oss och får betalt direkt, men kreditrisken ligger kvar hos dig. Vid fakturaköp utan regress tar vi kreditrisken vid obestånd. I båda uppläggen sköter vi bevakning, påminnelser och vid behov inkasso. Är du osäker på vilket som passar reder vi ut skillnaden mellan fakturaköp och fakturabelåning.

Hos Finansia får du en personlig kontaktperson som lär känna din verksamhet. Vi gör manuella kreditbedömningar, inte bara automatisk scoring, vilket ger en mer rättvis bild av dina kunders betalningsförmåga. Vi är registrerade hos Finansinspektionen sedan 2012 och integrerar med Fortnox, Briox och Tecta. Vill du veta mer? Bli kund hos Finansia.

Vanliga frågor om betalningsvillkor på faktura

Vad är det vanligaste betalningsvillkoret i Sverige?

30 dagar netto är standard i de flesta B2B-relationer. Det innebär att hela fakturabeloppet ska vara betalt inom 30 dagar från fakturadatumet.

Kan jag kräva kortare betalningstid än 30 dagar?

Ja. Du bestämmer själv vilka villkor du erbjuder, så länge ni är överens. Vanliga alternativ är 10, 15 eller 20 dagar netto.

Vad händer om kunden betalar för sent?

Du har rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen samt en förseningsersättning på 450 kronor när kunden är ett företag. Börja med en betalningspåminnelse och eskalera vid behov.

Hur hög dröjsmålsränta får jag ta ut?

Referensräntan plus åtta procentenheter. Andra halvåret 2026 innebär det 10 procent per år. Du kan även ta ut en fast förseningsersättning på 450 kronor.

Måste betalningsvillkoren stå på fakturan?

Det finns inget uttryckligt lagkrav, men det rekommenderas starkt. Tydliga villkor på fakturan minskar risken för missförstånd och sena betalningar.

Kan jag ändra betalningsvillkoren i efterhand?

Inte på en redan skickad faktura utan kundens godkännande. Däremot kan du justera villkoren för framtida fakturor genom att meddela kunden i förväg.

Vad gör jag om kassaflödet inte räcker trots 30 dagars villkor?

Då kan fakturaköp vara en lösning. Du säljer dina obetalda fakturor och får betalt direkt, med målet inom 24 timmar, i stället för att vänta på kundens betalning.