Likviditet i företag: vad det är och hur du mäter den

Likviditet är företagets förmåga att betala sina räkningar i tid. Ett bolag med god likviditet har pengar tillgängliga när det är dags att betala löner, leverantörer och skatt; ett bolag med dålig likviditet kan vara lönsamt på pappret och ändå sakna pengar på kontot när det gäller. Tajmingen i betalningsflödena avgör skillnaden mellan de två lägena, inte hur bra affärerna är.

Det gör likviditeten till det nyckeltal som snabbast berättar hur ett företag faktiskt mår. I den här guiden går vi igenom vad likviditet betyder, hur den skiljer sig från lönsamhet och soliditet, vilka nyckeltal du använder för att mäta den och var gränsen för god likviditet brukar dras.

Vad betyder likviditet?

Ordet kommer från latinets liquidus, flytande, och det är en träffande bild: likviditet är hur flytande företagets tillgångar är, alltså hur snabbt de blir pengar som du kan betala med. Kontanter och bankmedel är helt likvida. Kundfordringar är nästan likvida, de blir pengar när kunderna betalar. Lager är trögare, och maskiner, inventarier och fastigheter är i det här sammanhanget nästan fasta.

När någon säger att ett företag ”har god likviditet” menar de alltså att bolaget har tillräckligt med snabba tillgångar för att möta sina kortfristiga skulder: nästa löneutbetalning, leverantörsfakturorna, momsinbetalningen. Likviditeten mäter beredskap, här och nu.

Notera att måttet handlar om företagets betalningsförmåga, inte om marknaders. När någon beskriver en aktie som likvid handlar det om hur lätt den är att omsätta i handel, och när en bostadsrättsförening diskuterar sin likviditet gäller andra tumregler än företagets. Den här guiden håller sig till bolaget och dess kassa, för det är där begreppet avgör vardagen.

Två närliggande ord skapar ofta förvirring. Soliditet mäter hur stor del av företaget som är finansierat med eget kapital, alltså den långsiktiga stabiliteten. Lönsamhet mäter om verksamheten går med vinst. Ett bolag kan ha utmärkt soliditet och god lönsamhet och ändå få likviditetsproblem, om pengarna sitter fast i fakturor och lager när räkningarna förfaller. Det är den situationen som fäller annars friska företag.

Nyckeltalen: så mäter du likviditeten

Två nyckeltal dominerar, och båda ställer snabba tillgångar mot kortfristiga skulder.

Kassalikviditet är det strängare måttet: omsättningstillgångar exklusive lager, delat med kortfristiga skulder. Lagret räknas bort eftersom det inte säkert går att omsätta i pengar i tid. En kassalikviditet på 100 procent, alltså kvoten 1, betyder att de snabba tillgångarna precis täcker de kortfristiga skulderna, och det är den nivå de flesta ser som ett hälsosamt golv.

Balanslikviditet tar med hela lagret: samtliga omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Eftersom lagret ingår bör kvoten vara högre, och en vanlig tumregel är att balanslikviditeten bör ligga runt 2, alltså 200 procent.

Räkneexempel: ett bolag har 300 000 kronor i kassan, kundfordringar på 500 000, ett lager värt 400 000 och kortfristiga skulder på 800 000. Kassalikviditeten blir då (300 000 + 500 000) / 800 000 = 1,0, precis på gränsen. Balanslikviditeten blir (300 000 + 500 000 + 400 000) / 800 000 = 1,5, under tumregeln. Bolaget klarar sina åtaganden i dag men har tunna marginaler, och en enda stor kund som betalar sent kan tippa kvoten under 1.

Siffrorna till uträkningen hämtar du ur din balansrapport, och redovisningsreglerna styr posternas indelning; är du osäker på var gränsen mellan kortfristigt och långfristigt går i just din uppställning är det din redovisningskonsult som ger det säkra svaret.

Rörelsekapitalet: nyckeltalens syskon

Samma poster som bygger likviditetsnyckeltalen bygger också rörelsekapitalet: omsättningstillgångarna minus de kortfristiga skulderna, uttryckt i kronor i stället för som kvot. Bolaget i exemplet ovan har ett rörelsekapital på 400 000 kronor, samma information som balanslikviditeten 1,5 men i en form som går att budgetera med.

Kvoten och kronbeloppet svarar på olika frågor. Kvoten säger om beredskapen är tillräcklig i förhållande till åtagandena, kronbeloppet säger hur mycket som faktiskt finns att röra sig med. Ett stort bolag kan ha ett rörelsekapital i miljonklassen och ändå en ansträngd kvot, ett litet kan ha en trygg kvot men så lite kapital i kronor att en enda oväntad utgift stör. Håll ögonen på båda.

När har ett företag god likviditet?

Tumreglerna, kassalikviditet över 1 och balanslikviditet runt 2, är en start men inte ett facit. Vad som är god likviditet beror på hur förutsägbara flödena är.

Ett bolag med jämna månatliga intäkter och små svängningar klarar sig närmare gränsen än ett projektbolag där intäkterna kommer i klumpar. Tjänsteföretaget med tio jämnstora kunder på månadsavtal och entreprenören med två stora projektbeställare kan visa exakt samma kvot och leva i helt olika verkligheter. Verksamheter med säsong behöver bygga buffert inför perioden när kostnaderna löper utan att intäkterna gör det. Och ett bolag i snabb tillväxt behöver mer marginal än ett stabilt, eftersom varje ny order binder pengar i arbete och material innan den blir betald.

Nyckeltalet är dessutom en ögonblicksbild från balansdagen. Kvoten kan se utmärkt ut den 31 december och vara ansträngd den 25 januari när lönerna går. Därför kompletterar många företag mätningen med en likviditetsbudget som visar flödena vecka för vecka framåt; en färdig mall för likviditetsbudget finns att hämta hos oss, byggd för Excel, Numbers och Google Kalkylark.

Likviditetens trappa: från kassa till fastighet

Ett praktiskt sätt att förstå sitt eget bolag är att sortera tillgångarna efter hur snabbt de blir pengar. Överst står kassa och bank, omedelbart användbara. Steget under ligger kundfordringarna, som blir pengar när kunderna betalar eller samma dag som du säljer dem. Sedan lagret, som kräver både en försäljning och en betalning innan det blir likvitt. Underst de anläggningstillgångar som visserligen bär värde men som ingen betalar löner med.

Trappan förklarar varför två bolag med samma balansomslutning kan ha helt olika motståndskraft. Det bolag vars värden ligger högt i trappan kan möta en oväntad utgift samma vecka; det bolag vars värden ligger i maskiner och lager kan vara rikare på pappret och ändå stå handfallet. När du läser dina egna rapporter, läs dem med trappan i huvudet: var i den ligger dina värden, och hur snabbt kan de klättra uppåt om de måste?

Vad påverkar likviditeten?

Fyra flöden styr det mesta.

Kundernas betaltider. Varje dag mellan din leverans och kundens betalning är en dag där du finansierar kundens verksamhet. Långa betalningsvillkor och sena betalningar är den enskilt vanligaste orsaken till ansträngd likviditet i B2B-företag, och det är också därför betalningsvillkor på faktura är ett viktigare beslut än många behandlar det som.

Egna betalningsåtaganden. Löner, leverantörer, hyra, moms och skatt har fasta datum. Ju tätare de stora utbetalningarna ligger, desto mer buffert kräver månaden.

Lagrets storlek. Varje krona i lager är en krona som inte kan betala räkningar. Branscher med stora lager lever därför strukturellt närmare likviditetsgränsen.

Tillväxttakten. Växande bolag binder mer pengar i kundfordringar och pågående arbete för varje månad som går. Att lönsamma tillväxtbolag har de mest ansträngda kassorna är ingen paradox, det är mekanik.

Kundfordringarna är den av de fyra som går snabbast att påverka. Genom fakturaköp blir fordran pengar direkt i stället för om 30 eller 60 dagar, och med fakturabelåning når du samma flödesförbättring med kreditrisken kvar hos dig. För den som vill gå igenom fler vägar att stärka en pressad kassa återkommer vi med en egen guide om likviditetsproblem; den här artikelns jobb är att du ska kunna mäta läget rätt.

Så följer du likviditeten löpande

Nyckeltalen gör mest nytta som rutin, inte som engångsövning.

1. Räkna kvoterna varje månad

Kassalikviditet och balanslikviditet vid varje månadsbokslut, i samma kalkylblad, så att trenden syns. En kvot som glider från 1,4 till 1,1 på ett halvår är en tidig varning som årsbokslutet aldrig hinner ge.

2. Håll en rullande likviditetsbudget

Nyckeltalen visar läget, budgeten visar vart det är på väg. En enkel uppställning av väntade in- och utbetalningar tretton veckor framåt fångar lönepucklar, momsdatum och säsongsgap innan de blir akuta. Mallen ovan är byggd för exakt det.

3. Mät hur snabbt kunderna faktiskt betalar

Dela kundfordringarna med årsomsättningen och multiplicera med 365, så får du den genomsnittliga kredittiden i dagar. Stiger talet binder kundstocken mer pengar för varje månad, oavsett vad villkoren på fakturorna säger, och då vet du var åtgärden gör mest nytta.

Fem tidiga varningssignaler

Likviditetskriser kommer sällan plötsligt, de annonserar sig. Signalerna värda att ta på allvar:

Kvoterna sjunker tre månadsbokslut i rad, även om nivån ännu är godkänd.
Den genomsnittliga kredittiden mot kund stiger utan att villkoren ändrats.
Leverantörsfakturorna går iväg först efter förfallodagen, eller först när en påminnelse kommer. Att betala på förfallodagen är planerat och korrekt beteende; signalen är när betalningarna börjar glida förbi den.
Momsinbetalningen eller lönedagen kräver planering i stället för att passera obemärkt.
Buffertkontot går till drift utan att pengarna kommer tillbaka.

Ingen av signalerna är en kris i sig. Poängen med mätrutinen är att de syns medan handlingsutrymmet fortfarande är stort, för åtgärder i god tid är både billigare och fler än de som återstår när kassan redan är tom. Läs dem dessutom som mönster över tid. En enskild månad med sen leverantörsbetalning säger lite, medan samma beteende tre månader i rad säger desto mer, och det är trenden som ger dig försprånget.

Likviditeten är språket långivare och leverantörer läser

Nyckeltalen är inte bara intern styrning. Banken läser dem inför varje kreditbeslut, leverantörer läser dem innan de ger dig längre betalningsvillkor, och kreditupplysningsföretagen väger in dem i ratingen som dina affärspartners ser. Underlaget är ofta årsredovisningen du lämnar till Bolagsverket, så nyckeltalen är offentliga för den som vill titta. Ett bolag med ordnade likviditetstal möter kort sagt bättre villkor i nästa förhandling.

Nyckeltalen följer också med dig som motpart. Din egen likviditetshistorik ligger kvar i varje kreditupplysning som någon gör på ditt bolag i åratal framåt. Ordning på kassan är med andra ord en investering i framtida förhandlingslägen, inte bara en försäkring mot akuta problem.

Likviditeten är en viktig del av vår samlade bedömning av motpartens betalningsförmåga.

Vi väljer aktivt

Den bedömningen gör vi på riktigt, kund för kund, med en handläggare som läser siffrorna i stället för en algoritm som gissar. Ibland betyder det att vi tackar nej till en fordran, och det skyddar både prissättningen och tryggheten för alla bolag som redan finns i portföljen. Vi på Finansia har arbetat så sedan 2012, från Karlskrona, registrerade hos Finansinspektionen, utnämnda till Di Gasell tre år i rad och med 4,7 av 5 på Trustpilot.

Vill du se vad dina kundfordringar skulle göra för din kassa? Bli kund med dina uppgifter så räknar vi tillsammans, med en namngiven kontaktperson som lär känna både din verksamhet och dina kunders betalningsmönster.

Vanliga frågor om likviditet

Vad är likviditet?

Företagets förmåga att betala sina räkningar i tid, alltså hur mycket snabbt tillgängliga pengar som finns i förhållande till de kortfristiga skulderna. God likviditet betyder att du kan betala löner, leverantörer och skatt när de förfaller.

Vad betyder likviditet rent språkligt?

Ordet kommer från latinets liquidus, flytande. Likvida medel är tillgångar i flytande form: kontanter och pengar på banken, sådant som går att betala med direkt.

Hur räknar man ut likviditet?

Kassalikviditet: omsättningstillgångar exklusive lager delat med kortfristiga skulder. Balanslikviditet: samtliga omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder. Båda hämtar du direkt ur din balansrapport.

När har ett företag god likviditet?

Tumregeln är kassalikviditet över 1 och balanslikviditet runt 2, men rätt nivå beror på verksamheten. Ojämna intäkter, säsong och snabb tillväxt kräver större marginal än stabila månadsflöden.

Vad är skillnaden mellan likviditet och soliditet?

Likviditet mäter betalningsförmågan på kort sikt, soliditet mäter hur stor del av företaget som är finansierat med eget kapital på lång sikt. Ett bolag kan ha stark soliditet och ändå akut ont om pengar.

Vad påverkar likviditeten mest?

Kundernas betaltider, de egna betalningsåtagandenas storlek och datum, lagrets storlek och tillväxttakten. Snabbast att påverka är kundfordringarna, som du kan omvandla till pengar direkt genom fakturaköp.

Hur påverkas likviditeten av factoring?

Fakturaköp flyttar betalningen från förfallodagen till nu: fordran blir likvida medel direkt. Betalningsberedskapen blir alltså starkare, och du kan använda pengarna samma vecka i stället för om 30 eller 60 dagar. Hur du redovisar överlåtelsen beror på upplägget och på ditt regelverk, så den frågan avgör din redovisningskonsult.

Varför är likviditet viktigare än vinst på kort sikt?

Räkningar betalas med pengar, inte med bokförd vinst. Ett lönsamt bolag vars pengar sitter fast i fakturor och lager kan ställas inför betalningsproblem, medan ett bolag med svag lönsamhet men god likviditet kan klara sina betalningar på kort sikt, men fortsatta förluster försämrar normalt likviditeten över tid.