Beräkna dröjsmålsränta: formeln och räkneexempel steg för steg

Att beräkna dröjsmålsränta kräver tre uppgifter: fakturabeloppet, räntesatsen och antalet dagar efter förfallodagen. Formeln är fakturabelopp × räntesats × antal dagar / 365. Med räntelagens nivå för 2026, som är 10,00 procent, ger en faktura på 50 000 kronor som kunden betalar 30 dagar för sent en ränta på cirka 411 kronor.

Det är hela hemligheten, men djävulen bor i detaljerna: vilken dag räkningen startar, vilken sats som faktiskt gäller och hur du hanterar delbetalningar. I den här guiden går vi igenom formeln, varje steg i uträkningen och de räknefel som oftast förstör ett i övrigt korrekt krav. Reglerna bakom räntan, när du får ta ut den och vad som gäller kring avtal, hittar du i vår guide om dröjsmålsränta.

Formeln för dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en årsränta fördelad per dag. Uträkningen ser därför alltid likadan ut:

Ränta = fakturabelopp × räntesats × antal förseningsdagar / 365

De 365 dagarna i nämnaren är årets dagar, och det är genom den delningen som årsräntan blir en dagsränta. En procentsats som ser hög ut på pappret blir därför beskedlig för korta dröjsmål: varje dag kostar en trehundrasextiofemtedel av årsräntan, varken mer eller mindre.

Formeln är dessutom densamma oavsett belopp och bransch, och den gäller lika för enmansfirman som för koncernen. Det som skiljer krav åt i kvalitet är nästan aldrig matematiken, det är ingångsvärdena: fel startdag och fel sats står bakom de allra flesta ifrågasatta ränteanspråken.

Räntesatsen utan särskilt avtal är referensräntan plus åtta procentenheter enligt räntelagen. Referensräntan hittar du alltid aktuell hos Riksbanken; under 2026 är den 2,00 procent, vilket ger räntesatsen 10,00 procent i exemplen nedan.

Räkna ut dröjsmålsräntan i fyra steg

1. Fastställ förfallodagen

Utgå från förfallodagen på fakturan, inte fakturadatumet. Kredittiden fram till förfallodagen är räntefri. Saknar fakturan förfallodag gäller i stället trettiodagarsregeln, och då startar räkningen 30 dagar efter att du skickat fakturan eller kravet. Kunden betalar dock ingen ränta för tiden innan handlingen kommit fram. Kravet på att upplysa om att dröjsmål kostar ränta gäller bara mot konsument; mellan företag finns inget sådant villkor, även om ränteraden ändå gör kravet tydligare. För återkommande kunder med ramavtal är det avtalets betalningsvillkor som styr förfallodagen, oavsett vad den enskilda fakturan råkar ange.

2. Räkna förseningsdagarna

Räntan löper från dagen efter förfallodagen till och med den dag betalningen kommer. Förföll fakturan den 1 mars och kom betalningen in den 31 mars är förseningen 30 dagar. Räkna kalenderdagar, inte arbetsdagar; helger och röda dagar kostar också ränta. Var dessutom noga vid månadsskiften: april har 30 dagar och mars 31, och en dags fel i dagräkningen syns direkt när kunden kontrollräknar.

3. Bestäm räntesatsen

Har ni avtalat en sats gäller den. Annars gäller lagens nivå: referensräntan plus åtta procentenheter, alltså 10,00 procent under 2026. Sträcker sig förseningen över ett halvårsskifte där referensräntan har rört sig delar du upp perioden och räknar varje del med sin sats.

4. Sätt in siffrorna i formeln

Multiplicera slutligen belopp, sats och dagar, dela med 365, och avrunda till hela kronor på räntefakturan. Mer än så är det inte.

Tre räkneexempel med 2026 års nivå

Exempel 1: konsultfakturan. En faktura på 50 000 kronor förfaller den 15 april och kunden betalar den 15 maj, 30 dagar för sent. Räntan blir 50 000 × 0,10 × 30 / 365 = 410,96, avrundat 411 kronor.

Exempel 2: byggfakturan. Kunden betalar en etappfaktura på 100 000 kronor 45 dagar efter förfallodagen. Räntan blir 100 000 × 0,10 × 45 / 365 = 1 232,88, avrundat 1 233 kronor. Ovanpå det har du som fordringsägare rätt till förseningsersättningen på 450 kronor, så det samlade kravet landar på 1 683 kronor utöver fakturabeloppet.

Exempel 3: avtalad räntesats. Ett avtal anger 12 procents dröjsmålsränta. Kunden betalar en faktura på 25 000 kronor 60 dagar för sent. Räntan blir 25 000 × 0,12 × 60 / 365 = 493,15, avrundat 493 kronor. Den avtalade satsen ersätter lagens, uträkningen i övrigt är identisk.

Samtidigt är mönstret i exemplen värt att notera: dröjsmålsräntan blir sällan stora pengar på enstaka fakturor. Dess verkliga funktion är att göra förseningar dyrare än punktlighet, och att ge dig något konkret att peka på när betalningsmoralen behöver ett samtal.

Lägg också märke till hur beloppet växer linjärt åt båda hållen. Dubbla dagarna och räntan blir dubbelt så stor, dubbla beloppet och samma sak händer. Den egenskapen gör det lätt att räkna i huvudet: har du en gång räknat ut vad en månads försening kostar på en typfaktura i din verksamhet vet du ungefär vad varje ytterligare månad och varje ytterligare hundratusen innebär, utan att öppna kalkylatorn.

Från förfallodag till räntefaktura: ett genomräknat fall

Så här ser till exempel hela kedjan ut i praktiken. En redovisningsbyrå fakturerar 60 000 kronor den 1 mars med 30 dagars betalningsvillkor. Förfallodagen blir den 31 mars. Betalningen kommer in den 25 maj.

Först dagarna: räntan löper från den 1 april till och med den 25 maj, vilket är 55 dagar. Sedan satsen: inget avtal om annan nivå finns, så 2026 års lagstadgade 10,00 procent gäller. Till sist formeln: 60 000 × 0,10 × 55 / 365 = 904,11, avrundat 904 kronor.

Räntefakturan du skickar efter slutbetalningen får då två rader: dröjsmålsränta 904 kronor och förseningsersättning 450 kronor. Totalt 1 354 kronor, utan moms på ränteraden eftersom ränta inte är momspliktig. Här gör många fel och lägger en påminnelseavgift på 60 kronor ovanpå. Det går inte: har du tagit ut förseningsersättningen får du ta ut ersättning för påminnelse, inkassokrav och amorteringsplan bara till den del de tillsammans överstiger 450 kronor, och 60 kronor ryms redan inom det beloppet. Båda raderna hämtar sitt stöd i lag och kräver inget stöd i det ursprungliga avtalet.

Notera också vad som INTE ingår: ingen ränta på ersättningarna, ingen ränta för kredittiden fram till den 31 mars, och inga avgifter utöver de lagstadgade nivåerna. Ett krav som håller sig exakt till detta är svårt att invända mot, och det är hela poängen.

Delbetalningar och längre dröjsmål

Betalar kunden en del av fakturan räknar du ränta på hela beloppet fram till delbetalningen, och därefter på resterande skuld. En faktura på 80 000 kronor där kunden betalar hälften efter 20 dagar och resten efter 50 ger alltså två räkneperioder: 80 000 × 0,10 × 20 / 365 = 438 kronor för den första, och 40 000 × 0,10 × 30 / 365 = 329 kronor för den andra, totalt 767 kronor.

Sträcker sig dröjsmålet över ett halvårsskifte kontrollerar du om referensräntan rört sig den 1 januari eller den 1 juli. Har den det räknar du perioderna var för sig med respektive sats, precis som vid delbetalningen. Under 2026 behöver du ingen uppdelning, eftersom referensräntan legat still på 2,00 procent över skiftet.

De vanligaste räknefelen

Fel startdag. Räntan räknas från dagen efter förfallodagen, inte från fakturadatumet och inte från påminnelsens datum. Fel här ger systematiskt för höga krav.

Företaget tar årsräntan rakt av. Ett krav på tio procent av fakturabeloppet efter en månads försening är drygt elva gånger för högt. Delningen med 365 är inte valfri.

Ingen kollar räntesatsen. Fakturamallar från tidigare år kan bära en inaktuell sats. Referensräntan kan röra sig varje halvårsskifte, och ansvaret för att kravet stämmer ligger på den som ställer ut det.

Ränta på avgifterna. Förseningsersättning, påminnelseavgift och inkassokrav är fasta belopp som du lägger till separat. Du beräknar dröjsmålsräntan på fakturabeloppet, inte på summan inklusive avgifter.

Öresavrundningen glöms i bokföringen. Små differenser mellan beräknad och fakturerad ränta hanterar du konsekvent. Hur räntan sedan konteras beror på ditt regelverk, så låt din redovisningskonsult sätta rutinen.

Kan räntan krävas i efterhand?

En vanlig upptäckt vid bokslut är att årets sena betalningar aldrig ledde till någon räntefaktura. Rätten till räntan försvinner inte för att kravet dröjer: preskriptionstiden för fordringar mellan företag är som huvudregel tio år, så juridiskt går det utmärkt att räkna ut och kräva ränta för förseningar långt bakåt i tiden.

Affärsmässigt är saken däremot en annan. Ett samlat räntekrav för arton månader gamla förseningar överraskar kunden på ett sätt som ett löpande, förutsägbart krav aldrig gör, och överraskningen kostar ofta mer i relationen än räntan ger i kassan. Vår hållning är att räkna och fakturera i anslutning till varje försening, och att låta gamla försummelser vara en lärdom för rutinen snarare än en intäktskälla i efterhand.

Låt systemet räkna, men förstå vad det gör

Moderna affärssystem beräknar dröjsmålsränta åt dig, och fakturerar du genom Fortnox, Briox eller Tecta finns funktionen på nära håll. Automatiken tar bort räknefelen, men den ärver dina inställningar: en gammal räntesats, fel startdag eller ränta på fel underlag följer med i varje körning tills någon upptäcker det.

Därför är handkontrollen ovan värd att kunna även när systemet gör jobbet. Räkna ett par av systemets räntefakturor för hand en gång per halvår, särskilt efter årsskiften och halvårsskiften när referensräntan kan ha rört sig, så vet du att automatiken fortfarande står på rätt grund. Samma stickprov är för övrigt en bra kontroll åt andra hållet, på räntefakturor du själv tar emot: leverantörers system kan bära samma inställningsfel som ditt, och ett överdrivet krav ska bemötas med en korrekt räkning, inte med en suck och en betalning.

Checklista innan räntefakturan går ut:

Startdagen är dagen efter förfallodagen, inte fakturadatumet.
Slutdagen är betalningsdagen, och kalenderdagar räknas hela vägen.
Satsen är årets: avtalad nivå, annars referensräntan plus åtta procentenheter.
Underlaget är fakturabeloppet, utan avgifter och utan tidigare ränta.
Ränteraden är momsfri, eftersom ränta inte är momspliktig, och ersättningarna står som egna rader.

Slipp räkna: sälj fakturan i stället

Varje räntekrav är i grunden ett kvitto på att pengarna kom för sent. Uträkningen ovan kompenserar dig för dröjsmålet, men den ger dig inte kapitalet när du behövde det, och den kostar arbetstid varje gång.

Räkna dessutom gärna på hela kalkylen någon gång. En räntefaktura på 400 kronor som tar en halvtimme att underlagsräkna, ställa ut, bevaka och stämma av är ingen lysande timpenning, och då är irritationsmomentet i kundsamtalen oräknat. Räntan gör sitt jobb som styrmedel, men som intäktskälla betraktad är den för de flesta verksamheter en förlustaffär.

Det är därför många av våra kunder hellre säljer fakturan än förvaltar förseningen. Vid fakturaköp får du betalt direkt och slipper lägga tid på räntefakturor och bevakning, som i stället sköts av vår kravhantering; dröjsmålsränta på fakturor vi köpt tillfaller oss som fordrans ägare. Vill du behålla kreditrisken men få loss kapitalet är fakturabelåning samma flöde med en annan riskfördelning, och hur du förebygger förseningar redan i villkoren har vi samlat i guiden om betalningsvillkor på faktura.

Vi väljer aktivt

Att vi tar över ränteräknandet betyder inte att vi tar emot vad som helst. Varje ny kund och varje kunds kunder prövas manuellt av en handläggare innan vi köper en enda faktura, och ibland tackar vi nej. Urvalet är det som håller portföljen frisk och priserna rimliga för alla som är med, och det är därför ett ja från oss betyder något. Så har vi på Finansia arbetat sedan 2012, från Karlskrona, registrerade hos Finansinspektionen och med 4,7 av 5 på Trustpilot.

Vill du veta vad dina fakturor skulle ge betalda i förskott? Bli kund med dina uppgifter så hör vi av oss. Du får en namngiven kontaktperson som lär känna din verksamhet och dina kunder, och som svarar på räntefrågor som den här långt snabbare än en sökmotor.

Vanliga frågor om att beräkna dröjsmålsränta

Hur räknar man ut dröjsmålsränta?

Fakturabelopp gånger räntesats gånger antal förseningsdagar, delat med 365. Med lagens nivå för 2026 på 10,00 procent ger en faktura på 50 000 kronor som är 30 dagar sen cirka 411 kronor i ränta.

Vilken räntesats används i beräkningen 2026?

Utan avtal: referensräntan plus åtta procentenheter, alltså 10,00 procent under 2026. Finns en avtalad sats används den i stället, med samma formel.

Från vilken dag räknas dröjsmålsräntan?

Från dagen efter förfallodagen, till och med betalningsdagen. Saknar fakturan förfallodag börjar räntan i stället löpa 30 dagar efter att du skickade fakturan.

Räknas helger med i förseningsdagarna?

Ja. Beräkningen använder kalenderdagar, så lördagar, söndagar och helgdagar kostar ränta precis som vardagar.

Hur beräknas räntan vid delbetalning?

Ränta på hela beloppet fram till delbetalningen, därefter på kvarvarande skuld fram till slutbetalningen. Perioderna räknas var för sig och summeras.

Vad händer med beräkningen när referensräntan ändras?

Rör sig referensräntan under dröjsmålet delar du perioden vid halvårsskiftet och räknar varje del med sin sats. Under 2026 har referensräntan legat still, så uppdelningen behövs inte i år.

Beräknas dröjsmålsränta på belopp inklusive moms?

Du beräknar räntan på fakturans totala belopp, det vill säga det din kund skulle ha betalat på förfallodagen. Själva räntefakturan är däremot momsfri, eftersom ränta inte är momspliktig.

Kan jag lägga förseningsersättningen ovanpå räntan?

Ja. Förseningsersättningen på 450 kronor mot företag är ett fast belopp som gäller utöver dröjsmålsräntan, men räntan beräknas bara på fakturabeloppet, aldrig på ersättningen. Påminnelse- och inkassoavgifter ryms däremot inom ersättningen: du får ta ut dem bara till den del de tillsammans överstiger 450 kronor.