Dröjsmålsränta 2026: aktuell nivå och reglerna som styr

Dröjsmålsränta är räntan du får ta ut när en kund betalar efter förfallodagen. Saknar ni avtalad räntesats hämtar du nivån ur räntelagen, som lägger åtta procentenheter ovanpå Riksbankens referensränta. Med 2026 års referensränta på 2,00 procent blir lagens dröjsmålsränta 10,00 procent, och den nivån gäller hela året.

Räntan är ett av de få påtryckningsmedel lagen ger dig som fakturerar, och samtidigt ett av de mest slarvigt använda. Somliga företag kräver den aldrig och lämnar pengar på bordet, andra räknar fel och kräver för mycket, och båda grupperna gör det oftast av samma skäl: reglerna känns krångligare än de är. Det här är genomgången som rätar ut dem. I den här guiden går vi igenom var nivån kommer ifrån, när du får börja ta ut räntan, vad du kan avtala själv och vilka avgifter du får lägga ovanpå. Själva uträkningen visar vi steg för steg i guiden om att beräkna dröjsmålsränta.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en ersättning för att du fått vänta på pengar som skulle ha varit dina. Din kund har haft nytta av kapitalet efter förfallodagen, och räntan flyttar en del av den nyttan tillbaka till dig. Den är alltså ingen straffavgift i juridisk mening, utan en kompensation för kredittiden du aldrig gick med på.

Rätten till räntan följer av räntelagen och kräver ingen särskild klausul i avtalet. Du behöver inte ens ha skrivit något på fakturan för att kunna kräva lagens nivå, även om en tydlig rad om dröjsmålsräntan gör kravet lättare att förklara den dag det behövs.

Vilken nivå gäller 2026?

Utan avtal om annat är dröjsmålsräntan referensräntan plus åtta procentenheter, enligt räntelagen.

Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per år, den 1 januari och den 1 juli. Båda halvåren 2026 ligger den på 2,00 procent, så dröjsmålsräntan enligt lagen är 10,00 procent under hela året. Nivån är en årsränta: betalar kunden 30 dagar för sent kostar dröjsmålet en trettiondel av vad ett helt års dröjsmål hade gjort, inte tio procent av beloppet rakt av. Det missförståndet är förvånansvärt vanligt åt båda hållen.

Eftersom referensräntan kan röra sig vid varje halvårsskifte bör den som fakturerar kontrollera nivån två gånger om året. Skriver du ”gällande referensränta plus åtta procentenheter” på fakturan i stället för en fast siffra följer kravet alltid lagen av sig självt.

Därför rör sig nivån mellan åren

Referensräntan följer Riksbankens styrränta och landar alltid på en hel eller halv procentenhet. När styrräntan ändras vandrar förändringen alltså in i dröjsmålsräntan vid nästa halvårsskifte. De senaste åren illustrerar spannet väl: 2024 låg referensräntan på 4,00 procent och lagens dröjsmålsränta därmed på 12,00, medan 2026 års lägre ränteläge ger 10,00.

För dig som fakturerar betyder rörligheten två saker. Ett gammalt avtal med fast räntesats behåller sin siffra oavsett ränteläge, vilket kan vara både en fördel och en nackdel beroende på åt vilket håll världen rört sig. Och en fakturamall som skrevs för flera år sedan kan ange en nivå som inte längre stämmer med lagen; en snabb kontroll av ränteraden vid varje årsskifte kostar en minut och sparar pinsamma korrigeringar.

När får du börja ta ut räntan?

Startpunkten beror på vad som står i avtalet.

Med avtalad förfallodag löper räntan från dagen efter förfallodagen. Står det 30 dagar på fakturan och betalningen kommer dag 45 har du rätt till ränta för de 15 dagarna. Förfallodagen kan följa av avtalet, av offerten eller av villkoren på själva fakturan, så länge din kund haft dem klart för sig innan ni gjorde affären.

Utan avtalad förfallodag gäller räntelagens trettiodagarsregel: räntan börjar löpa 30 dagar efter att du skickat fakturan eller kravet, och kunden betalar ingen ränta för tiden innan handlingen nått fram. Mot konsument måste kravet dessutom upplysa om att utebliven betalning kostar ränta, men mellan företag finns inget sådant krav. Därför är förfallodag på fakturan alltid att föredra, den flyttar startpunkten närmare och tar bort allt tolkningsutrymme.

Mot företag kan du dessutom luta dig mot lagen om betaltider: mellan näringsidkare är huvudregeln 30 dagars betaltid, och längre betaltid kräver att ni uttryckligen avtalat om det. En stor beställare som ensidigt skriver 90 dagar i sina inköpsvillkor har alltså lagen emot sig, vilket är bra att veta i förhandlingen även om få småföretag väljer att ta den striden. Hur du sätter kloka villkor från början har vi samlat i guiden om betalningsvillkor på faktura.

Vad blir räntan i kronor?

En årsränta på 10,00 procent låter mer dramatisk än den brukar bli i praktiken. På en faktura på 100 000 kronor som kunden betalar 45 dagar för sent handlar det om drygt 1 200 kronor, och på en faktura på 20 000 kronor som dröjer två veckor stannar räntan under hundralappen. Beloppen blir kännbara först vid stora fordringar eller långa dröjsmål, och det är också då de fyller sin funktion som påtryckning.

Formeln, stegen och fler räkneexempel finns i guiden om att beräkna dröjsmålsränta, som du kan ha bredvid dig när du skriver räntefakturan.

Får du avtala en annan räntesats?

Mellan företag är räntelagen dispositiv: ni kan avtala både högre och lägre dröjsmålsränta än lagens nivå, och avtalet gäller. En del avtalar en fast sats för tydlighetens skull, så att fakturan visar samma siffra år efter år. En orimligt hög nivå riskerar dock jämkning vid en prövning, och den skadar ofta affärsrelationen långt innan den prövas juridiskt. Vår erfarenhet är att lagens nivå räcker gott som påtryckning, och att den sällan är värd att förhandla om.

Mot privatpersoner är utrymmet mindre: konsumentens skydd i räntelagen går inte att avtala bort i förväg. För dig som fakturerar företag är det sällan en fråga, men den är värd att känna till om verksamheten har båda kundtyperna.

Avgifterna du får lägga ovanpå räntan

Dröjsmålsräntan är inte det enda lagen ger dig när betalningen dröjer. Vid försenad betalning från ett företag har du rätt till en förseningsersättning på 450 kronor, utan att du ens behöver ha skickat en påminnelse. Skickar du betalningspåminnelse får du ta ut 60 kronor om det är avtalat, och går ärendet vidare till inkassokrav är ersättningen 180 kronor. De två sistnämnda ryms dock inom förseningsersättningen. Har du tagit ut de 450 kronorna får du ta ut ersättning för påminnelse, inkassokrav och amorteringsplan bara till den del de tillsammans överstiger det beloppet. Detaljerna kring kraven finns hos Kronofogden.

Ersättningarna och räntan har olika jobb. Avgifterna täcker ditt besvär med hanteringen, räntan kompenserar för kapitalet. Du får ta ut båda, och för en långdragen betalning på ett större belopp är det räntan som växer sig störst.

Momsen skiljer också poster åt. Dröjsmålsräntan är en ränta och därmed momsfri, så du ställer ut räntefakturan utan moms. Osäker på hur det slår i din redovisning? Reglerna finns hos Skatteverket, och hur intäkterna ska konteras beror på ditt regelverk, så låt din redovisningskonsult sätta rutinen från början.

Summan av delarna: på en rejält försenad företagsbetalning kan du ha rätt till förseningsersättningen, eventuell påminnelseavgift, inkassokravets ersättning och dröjsmålsräntan samtidigt. Få fordringsägare tar ut allt, men den som känner till hela verktygslådan förhandlar från en bättre position än den som bara suckar och väntar.

Så kräver du räntan i tre steg

Räntekravet behöver varken jurist eller specialsystem. Det behöver rutin.

1. Sätt ränteraden på varje faktura

En rad i stil med ”Vid betalning efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen” räcker för lagens nivå, och en avtalad sats skrivs ut med sin siffra. Raden skapar ingen ny rättighet, men den gör att ingen kund kan säga sig vara överraskad.

2. Påminn med besked

När förfallodagen har passerat skickar du en påminnelse som anger nytt betaldatum och konstaterar att dröjsmålsränta löper. Har ni avtalat påminnelseavgiften lägger du till den. Tonen kan vara vänlig och bestämd på samma gång, det är kombinationen som fungerar.

3. Fakturera räntan när huvudbeloppet är betalt

Du räknar räntan till och med betalningsdagen och fakturerar den separat när huvudfordran är stängd, tillsammans med eventuell förseningsersättning. Många väljer att efterskänka småbelopp och kräva räntan först när den blivit kännbar; det är en affärsmässig bedömning, inte en juridisk.

Räntan i praktiken: att kräva utan att skada relationen

Juridiken är den enkla delen. Den svåra är att de flesta som fakturerar drar sig för att kräva ränta av kunder de vill behålla, och att räntekravet därför ofta stannar på papperet.

Att aldrig kräva räntan har också ett pris som sällan syns i bokföringen: kunder lär sig snabbt vilka leverantörer som kan vänta. Den som alltid betalar sina största och hårdaste fordringsägare först lägger de tysta sist i högen, och den positionen fakturerar du dig inte ur med vänlighet.

Ett fungerande mellanläge är att vara konsekvent men förutsägbart: en tydlig ränterad på fakturan, en vänlig påminnelse utan ränta första gången, och räntekrav från andra förseningen. Kunder som får samma behandling över tid uppfattar sällan kravet som fientligt, det är godtycket som skaver. En beställare som vet att räntefakturan alltid kommer vid andra förseningen planerar sina betalningar därefter, och det är exakt den effekten räntan ska ha.

För fakturor som vi på Finansia har köpt är frågan löst åt dig: dröjsmålsränta på överlåtna fakturor tillfaller oss, som fordrans ägare, och vår kravhantering sköter både påminnelser och räntekrav med den ton dina kundrelationer förtjänar. Du slipper lägga tid på att jaga sena betalningar och kan hålla fokus på nästa affär. Vill du inte vänta på förfallodagen alls är fakturaköp vägen att få betalt direkt, och vill du behålla kreditrisken men jämna ut flödet gör fakturabelåning samma jobb med en annan riskfördelning.

Vanliga fel när företag tar ut dröjsmålsränta

Fyra fel återkommer oftare än andra.

Räntan räknas från fakturadatumet. Kredittiden fram till förfallodagen är räntefri, det är först därefter dröjsmålet börjar. Fel startdag ger för höga krav och onödiga diskussioner.

Företaget tar ut årsräntan som engångsavgift. De 10,00 procenten gäller per år, och du fördelar dem på dröjsmålets dagar. Ett krav på tio procent av fakturabeloppet efter två veckors försening saknar stöd och skadar förtroendet.

Ränta och förseningsersättning blandas ihop. Ersättningen på 450 kronor är ett fast belopp för dröjsmålet som sådant, räntan växer med tiden. Du redovisar dem var för sig och döper aldrig om den ena till den andra.

Kravet kommer godtyckligt. Företag som kräver ränta av var tredje sen kund, beroende på humör och arbetsbörda, får både irritationen och intäktsbortfallet. En rutin som gäller alla är lättare att försvara än ett undantag som gäller vissa.

När betalningen ändå inte kommer

Dröjsmålsräntan är en kompensation, ingen garanti för betalning. När en faktura förblir obetald är vägen framåt påminnelse, inkassokrav och till sist rättslig indrivning via Kronofogden, med de ersättningsnivåer vi gått igenom ovan. Varje steg kostar tid, och tid är ofta det dyraste i hela förloppet.

Det är därför många väljer att flytta hela bevakningen till oss. På fakturor vi köpt hanterar vi förseningarna från första påminnelsen till avslutat ärende, och för fordringar du behåller själv kan vår kravhantering driva processen i ditt namn. Bevakningen sker med samma omsorg om din kundrelation som du själv hade visat, för det är den som ska finnas kvar när betalningen är i hamn.

Vi väljer aktivt

Att vi tar över räntekraven betyder inte att vi tar över alla fordringar. Varje kund och varje kunds kunder kreditprövas manuellt innan vi köper, och ibland säger vi nej. Det skyddar prissättningen för alla som redan finns i portföljen, och det betyder att du kan lita på bedömningen den dag vi säger ja. Så har vi arbetat sedan 2012, från Karlskrona, registrerade hos Finansinspektionen och med 4,7 av 5 på Trustpilot.

Nyfiken på vad dina fakturor är värda i förskott? Bli kund med dina uppgifter så räknar vi fram ett förslag.

Vanliga frågor om dröjsmålsränta

Vad är dröjsmålsränta?

En ränta du har rätt att ta ut när en kund betalar efter förfallodagen. Den kompenserar för tiden du fått vänta på betalningen och följer av räntelagen, utan att något behöver stå i avtalet.

Hur hög är dröjsmålsräntan 2026?

Utan annat avtal är den referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan är 2,00 procent både första och andra halvåret 2026, så dröjsmålsräntan enligt lagen är 10,00 procent som årsränta.

Hur hög dröjsmålsränta får ett företag ta ut?

Mellan företag är räntesatsen avtalsbar, både uppåt och nedåt. En orimligt hög nivå kan dock jämkas vid prövning. Utan avtal gäller lagens 10,00 procent för 2026.

När börjar dröjsmålsräntan löpa?

Med förfallodag på fakturan: dagen efter förfallodagen. Utan förfallodag: 30 dagar efter att du skickat fakturan eller kravet, och ingen ränta löper för tiden innan handlingen nått kunden.

Måste dröjsmålsränta stå på fakturan för att gälla?

Nej, rätten till lagens nivå följer av räntelagen ändå. En tydlig ränterad gör dock kravet lättare att kommunicera och bör alltid finnas med.

Vilken förseningsavgift får jag ta ut utöver räntan?

Mot företag: förseningsersättning 450 kronor vid dröjsmål, påminnelseavgift 60 kronor om den är avtalad och inkassokrav 180 kronor. Påminnelse- och inkassoavgifterna ryms inom förseningsersättningen, och du får ta ut dem bara till den del de tillsammans överstiger 450 kronor. Avgifterna ersätter hanteringen, räntan ersätter kapitalet.

Hur bokförs dröjsmålsränta?

Den tas upp som en intäkt när den kommer in, men konteringen beror på ditt regelverk. Låt din redovisningskonsult sätta rutinen så blir det rätt från första kronan.

Vem får dröjsmålsräntan om fakturan är såld?

Fordrans ägare. På fakturor som Finansia köpt tillfaller dröjsmålsräntan oss, eftersom kravet följer med överlåtelsen, och vi sköter då hela hanteringen av förseningen.